Snabbanalys svaret

Snabbanalysen är klar och vi har fått svaret. Vi kan inget annat än att jubla. De hittade inga avvikelser. Underbart. Sen har vi ju den fullständiga analysen kvar som vi väntar svar på och de dröjer ca 2 veckor till. Läkaren sa dock att vi inte behövde oroa oss så mycket för de resultatet då de sällan visar något då de är väldigt ovanliga avvikelser. Men de är klart att jag oroar mig ändå. De ligger tyvärr i min natur att vara orolig. Läkaren frågade även hur jag hade mått efter provet och berättade om att han hade skickat en remiss för fosterhjärta undersökning och undrade om vi hade fått någon tid till de. De har vi ju inte. Han sa att han inte hade sett något avvikande under UL på hjärtat utan att vi blev remitterade till de enbart för att vara 100% säker på att de inte finns något annat avvikande hos lilla grynet.
Jag hade kurator tid idag. Var där i ca 40 minuter sen hade vi inget mer att säga. Jag hade inte så mycket som tyngde mitt hjärta denna gången då vi fick så goda nyheter igår. Jag valde att inte boka ny tid utan istället höra av mig om jag känner att de blir väldigt jobbigt och behöver prata med någon. Tror som jag sa till kuratorn att de kanske kommer finnas ett större behov efter grynets födsel då vi har en diagnos och vet lite mer hur våran vardag med grynet kommer att se ut. Men de återstår att se. Jag har ju en toppen man som jag kan ventiler med.
Barnvagnen är på väg. Den är skickad från Tyskland idag med DHL. Nu kan jag följa den på Internet och förhoppningsvis är den snart här. Wiiiee. Jag hoppas att den är lika fin som på bild.

Det är jobbigt...

Min sömn är orolig, jag kan inte släppa tankarna på grynet. De är jobbigt att bara gå och vänta. Vänta på allt. Vänta på svar på fostervattensprov, vänta på grynets ankomst så man kan få en riktig diagnos och svar på alla frågor. Jag känner hur de är svårare och svårare att vara glad och jag känner mig så psykiskt utmattad. Jag gör mer än vad jag orkar. Jag vill bara få finna lite glädje och ro. Jag hoppas att de släpper lite när jag får snabbanalys svaret på provet.

Ny UL tid

Vi har fått tid till ny UL den 9:e december. Känns så långt bort.
Innan dess har vi profylaxkurs och MVC besök.
Min kropp gör så ont idag men de värsta från fostervattensprovet har lagt sig. Nu är de bara mina vanliga graviditets krämpor som spökar.
Grynet ligger nog långt ner nu, magen har ändrat form. Huvudet är nog inte fixerat ännu men sist på MVC sa barnmorskan att grynet låg väldigt långt ner och nu syns de och känns. Rumpan som vanligtvis trycker precis under mitt högra bröst är nu ca 5 cm längre ner och trycker.

Tack

Sitter här i soffan ihop krupen tittandes på snön som faller tätt tätt utanför fönstret. En massa post har kommit men ingen kallelse och inget provsvar. Man går i väntas tider på en massa saker.
Via google har jag hittat bloggar som ger mig hopp, bloggar som gör att jag känner tro på att vi kommer klara allt oavsett vad de blir vi måste ta oss igenom. Tänk vad främlingar och deras ord kan beröra och få sig själv att öppna sig och dela med sig av ens egen oro.
Man kan inte mer än tacka de som låter oss utomstående ta del av deras liv, deras bekymmer, deras kamp och hur de hjälper oss andra att förstå och bli starkare. Jag vet att i allafall jag får mer tilltro på framtiden när jag följer andras öden och förstår att de kommer finnas andra som grynet, vad nu än grynet födds med för komplikation.
Vårat älskade lilla gryn som vi längtar så efter.

Lite svar på de jag inte förstod

Så har jag pratat med en sjuksköterska för att få klarhet i min journal. Vad vi inte fick reda på under UL med läkaren är att det har skickats en remiss till en annan läkare för en fosterhjärta undersöknings ska bokas. Eftersom han inte själv har någon anmärkning på detta i den journalen han gett mig så hoppas jag att de mer är en rutin undersökning när man hittat missbildning hos fostret. (Usch missbildning låter så hemskt. Jag fortsätter nog att kalla de för fel. Ringer inte lika illa tycker jag). Känns som de redan kommer bli en del besök på sjukhus, jag tycker inte om sjukhus miljön. Visst att UL avdelningen inte alls har den där typiska sjukhus lukten och de känns väl en aning mer gemytligt. Men nu är de mer jobbigt att vara där då man vet att de flesta som är där är för sina rutin UL och går lyckliga där ifrån med sina bilder och pratar om hur vidare de är en pojke eller flicka. Medan man själv sitter där med en klump i magen och hoppas innerligt att man inte ska mötas av fler dåliga nyheter.
Tänk bara på kurator avdelningen de är som Mr.B sa där sitter de som inte kan få barn, de som inte vill ha de barnet de bär på och så våran kategori, vi som redan älskar de lilla livet i magen och inte hade en tanke på att de skulle finnas något fel på vårat barn. Inte undra på att tårarna rinner för ens kinder när man sitter där inne och ska sätta ord på de man känner. De går inte. Jag känner allt på samma gång. De snurrar ju mest runt i huvudet på mig. Frågor, funderingar...Frågor med massa varför, vad och hur?
Sen visade de sig att FISH är de samlade ordet på fostervattensanalysen. Ni kan ju gissa hur lätt de är att googla på FISH ihop om att få reda på vad de innebär i läkartermer. Men nu vet jag svaret och slipper tänka mer på de. Ju mindre sådana funderingar jag behöver ha ju bättre är de.

Journal

Så damp min journal från KK (kvinnokliniken) ner i brevlådan. Men varför skrivs de inte på ett språk som jag kan förstå. Inte ens G visste vad ett ord innebar, hur ska jag då veta? Har försökt googla men de de var mindre lyckat, får väl försöka igen. Skam den som ger sig. I journalen stod de också att vi ska på nytt UL om 2 veckor. Så de kommer nog snart en kallelse.
Det är en ganska lång journal med mycket text men på allt förutom just tarmen står de u.a (utan anmärkning). De känns i allafall väldigt skönt!

I väntan....

Vi fick göra en organscreening hos läkaren i måndags. Det är som ett UL (ultraljud) men mer ingående då man tittar på allt från huvud till tår och även använder värmekamera för att se på blodomlopp och blodkroppar. Allt såg otroligt bra ut hos grynet förutom den stakars tarmen. Så tyvärr såg inte BM (barnmorskan) fel på sitt UL.
Vi valde att lämna fostervattens prov hos läkaren. Läskigt var de och jag skulle vilja beskriva de som obehagligt speciellt när jag andades vilket man naturligtvis gör, jag försökte hålla andan med mindre bra effekt de djupa andetagen kändes ju ännu mer. Ville absolut inte se hur lång den nålen var men man kan ju bara tänka sig hur många cm den måste varit för att ta sig igenom mage och livmoder (dubbel läskigt). Nu väntar vi bara på svar. Om en vecka kommer första svaret och 3 veckor till de andra svaret. Snabbanalysen påvisar visa av de avvikelser som kan finnas och den andra längre processen visar övriga avvikelser som man inte ser på snabbanalysen. Är öm efter att lämnat provet och kan inte ens ligga på den sidan som jag fick sprutan instoppad. Vila helt första dygnet och sen ta de lugnt ett par dagar var de som ordinerades.
Läkaren har nu bestämt att jag ska fortsätta med mina vanliga MVC besök samt att han kommer kalla mig till minst 1 UL till för att se att grynet fortsätter växa enligt sin kurva som den i dagsläget följer perfekt.
Var på MVC igår och grynets hjärtslag låg då på 135 när de väl lade sig till rätta. För de var hela havet stormar när vi skulle börja lyssna. Hjärtat slog i 180 och de gick knappt att hitta ljudet för grynet rörde sig så mycket. Men som sagt den lilla lade sig till sist till rätta så vi kunde få mer exakta resultat. Sen bara för att se att de 180 slagen verkligen berode på att grynet rörde sig så mycket så störde BM grynet och då blev de högre frekvens igen. Så de var inga konstigheter.
De de blir ingen födsel i Ystad utan nu är de Malmö och Lund som gäller. Jag vill till Lund så hoppas att läkaren anser att de är OK (vilket de absolut borde vara).

En dag som fylldes med oro

Idag vaknade vi med leende på läpparna över att åter få gå på ultraljudsundersökning och se på den lilla. Det var däremot mindre leende när vi gick därifrån. För min del byttes leendet mot tårar. Ultraljudet gick inte så bra som väntat, man hittade ett fel på lilla grynet så remiss är skickad till läkare som sen i sin tur ska göra nytt ultraljud på mig och titta närmare på grynets tarm som inte alls såg bra ut. Den var uppsvälld och t.o.m vi som inte vet riktigt hur saker och ting ska se ut på en ultraljudsbild såg att den såg väldigt stor ut, den fick benämningen uppspänd colon på remissen och min journal. Har vi tur prioriteras vi högt upp så vi kan komma till redan imorgon eller början på nästa veckan. I värsta fall kunde vi få vänta upp till 2 veckor. De känns otroligt jobbigt att vara helt ovetande. Vi har ingen aning om hur de påverkar grynet, förlossning osv. Min största rädsla är att de ska vara så allvarligt fel så att kejsarsnitt kommer behövas göras tidigare eller att grynet ska behövas opereras direkt efter födsel. Jag önskar innerligt att de inte ska vara något allvarligt och grynet kommer vara en glad och frisk liten krabat när den väl kommer ut till oss.
I övrigt såg allt ut som de skulle, grynet ligger med huvudet neråt, väger 2044g och beräknas väga ca 3500g vid födsel om lillan tittar ut den 7:e januari som är beräknat.
Älskade grynet trycker förmodligen på min lever och de förklarar då min smärta i magen och vem vet ev kanske smärtan i ryggen.
Här kommer de en liten bild på min mage och på grynet i 3D, ingen av grynets bilder vart speciellt bra då navelsträngen ligger vid ansiktet och skymmer en del. Mr.B hävdar bestämt att grynet har mammas näsa och ögon, jag tycker att de är en Mr.B haka och tycker att näsan kan vara lika mycket pappas näsa som min näsa. Vi såg inte könet men jag tror fortfarande att de är en pojke och på bild ser de mer ut som en pojke än en flicka.
Vi var på föräldrarkurs i måndags delvis givande och delvis sunt förnuft. Jag har börjat bli klar med tankarna runt förlossningen vilka smärtlindrande metoder jag vill ha. En tjej som var lika långt gången som jag som precis som jag lider av foglossning berättade om TENS (varför har ingen berättat om de tidigare). För er som precis som jag inte vet vad de är så är de en liten maskin som går på batteri som skickar ut elektriska impulser på de ställen man har ont där man satt fast sina "kuddar". En fantastisk liten uppfinning som vi har köpt hem och utnyttjas var dag av både mig och Mr.B. Den ska helt klart följa med till BB. Smärtlindring är bra härligt. Prövar mig fortfarande fram vilka program som jag ger bäst lindring och är skönast. Rekommenderas varmt till andra gravida, tänk bara på att man inte får sätta "kuddarna" på magen. Nästa föräldrarutbildning är på måndag då de blir genomgång av hur man ammar och sköter om sitt nyfödda barn. Mr.B jobbar så de blir en trip till Limhamn med buss för min del om jag inte får tid till läkare på MAS.

No internet

Då vi för närvarande lever i ett hem utan internet så har bloggandet blivit lidande. Men nu är vi i min gamla lya så passar på att skriva några rader.
Vi var på MVC i fredags. Allt såg bra ut i vanlig ordning. Hade inte min ordinarie barnmorska då hon var sjuk, tyckte nästan att den jag fick nu var bättre. Grynets hjärta låg på 138 slag denna gången och var livlig så barnmorskan fick kämpa lite för att kunna hitta bra hjärtljud. Min puls låg högt för att vara jag 120/90. Har absolut aldrig haft så högt.
På torsdag är de dags för sista ultraljudet. Ska bli så spännande att se de lilla livet. Ska bli kul och se om man kan se någon skillnad från förra ultraljudet vi gjorde.
Mina krämpor blir bara värre så just nu vill man mest vara sängliggande men de gör ju inte livet roligare.
Idag har Mr.B och jag köpt de första kläderna till grynet. Nu ska man inte tro att vi vet könet på barnet pga färgerna på kläderna. Vi tycker inte att de är något som är väldigt flickigt. Så som de är nu så blir BB klädseln den kortarmade bodyn.
Söta kläder inte sant? Allt för 159kr.

Imorgon blir de första delen i föräldrarkursen. Sen är profylax också inbokat under december månad och vi räknar med BB rundtur i Ystad i slutet på november. De rullar på nu och de känns inte som om de är så många veckor kvar. Även om vi "bara" är i vecka 32.