Äntligen sjukhus inlägget

Så har vi varit inskrivna på sjukhus igen. 1 vecka blev det denna gången. Allt började med att de började komma lite färskt blod i blöjan under fredagen 14 januari. Läste på internet att detta är vanligt så ägnade inte mycket mer funderingar på de. Men dessvärre blev de värre. De kom mer och mer blod och de blev mörkare och mörkare samt att hon började äta betydligt sämre. Så måndag kväll så åkte vi till akuten på MAS som givetvis skickade oss direkt till Lunds akutmottagning pga Champagnes historik. Så iväg till Lund och deras akutmottagning. Där vägdes hon, hon hade gått ner 140g på 3 dagar. Man satte Embla på hennes händer och fötter för att kunna sätta in nål till dropp. Kirurgen Lars var jourhavande läkare och han känner igen Champagne sedan innan. Vi blev givetvis inlagda så vi befann oss åter på avdelning 65. Denna gången i rum 8. Snart har vi gått igenom alla rum känns de som. Det blev dropp för Champagne och man tog blodprover. Hon fick äta fritt. De misstänkte ev magsjuka så vi fick inte lämna rummet. Morgonen kom ronden och då tog de avföringsprov och fler blodprover. Sen var de fler röntgen (hon är uppe i 16 röntgen totalt nu de lilla livet). Denna gången gjorde man kontrast röntgen nerefrån istället för uppefrån då de bara var mindre än en vecka sedan de kollade att de fanns passage där tarmen är ihopsydd. Denna röntgen visade också att allt såg bra ut.
I väntan på fler utredningar spenderade vi tiden i vårt lilla rum med TV tittande. Då får vi beskedet att Champagne ska fasta. Finns de något mer plågsamt än att vägra sitt barn mat när de skriker sig lila av hunger? Droppet gav ju ingen mättnads känsla utan såg bara till att hon fick de hon behövde näringsmässigt. Fastan höll i sig i ca 2 dagar. Under denna tiden var de ytligare en röntgen och ultraljud. Äntligen händer de något utöver röntgen. Vi fick vänta till ronden dagen där på för att få svar på vad röntgen och UL visade. Tydligen var de trångt vid sömnen vilket gjorde att avföringen stockade sig. Så nu var vi inte längre isolerade till rummet och lilla snuffsan fick äta igen men en special mat utan mjölk då en medicinläkare hade varit och tittat på henne och tillsammans diskuterat med Pernilla vilken behandling som skulle provas till en början. Mjölk blev då uteslutet för att säkerhetställa att de inte var mjölkallergi. Hon åt maten som luktade pyton med godan ro (konstigt när man varit hungrig så länge). Det sattes in antibiotika och magsäcks medicin. Antibiotikan äter hon och ska göra det fram till 8/2.
De tog blodvärde på henne en av dagarna och det visade att hon hade ett blodvärde på 88 och hon borde ligga på 140. Så blod beställdes och gavs. 50ml fick hon. Ni kan ju själva tänka er hur mycket blod som kom ut med hennes avföring när man saknar hela 50 ml.
När blod var givet, dropp bort plockat och mat fungerade som det skulle så fick vi åka hem igen. Nu ska vi bara ha henne under uppsikt och hoppas att allt fortsätter att fungera och hon får åter äta sempers ersättning.